"I want to know what became of the changes, we waited for love to bring
Were they only the fitful dreams of some greater awakening
I'm gonna find myself a girl who can show me what laughter means
Then we'll fill in the missing colors in each others paint-by-number dreams"
Jackson Browne: The pretender
Jackson Browne : En del sånger följer en genom livet. Jag lyssnade på Jackson Browne redan på slutet av 70-talet och återvänder till honom om o. om igen. Allt är inte fantastiskt men mycket håller fortfarande och texterna är nästan alltid av hög klass.
Kjell Alinge gjorde ett magiskt radioprogram efter en Jackson Browne-konsert på Konserthuset 1982. Han sa då bland annat att : ” JB gjorde vid 70-talets mitt säkra, tungt träffande sånger om saknad, om kärlek som brinner trots allt, om en hel generations blåa ögon och brinnande själar … illusioner, förhoppningar, bittert uppvaknande, tårar som du inte förstår varifrån dom kommer … JB bygger sina stränga och starka sånger utan hänsyn till tyngdlagen, hans rockballader svävar som på konstnären Magrittes magiska bilder … sånger om mörkrets martyrer, sånger om frihetens, frihetens fantomer”
Om låten "The Pretender" sa han bland annat: "… hyllningen till alla dom som sitter akterseglade med familj och villa, allt dimmigare drömmar om lyckan som skulle komma och tiden som bara går och går i stället för att läka alla sår"
tisdag 21 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är ju knappt så man vågar lyssna på den låten...
Jodå det gör man, tror snarare att den förtydligar hur det är att leva det här livet "egentligen", men jag förstår funderingen :-)
Skicka en kommentar